De vanligaste näthinnesjukdomarna

Forskning om de vanligaste näthinnesjukdomarna – diabetesretinopati och åldersrelaterad makuladegeneration

Diabetesrelaterad näthinnesjukdom (diabetesretinopati) och våt åldersrelaterad makuladegeneration är de vanligaste näthinnesjukdomarna som obehandlade eller vid fördröjd behandling kan leda till permanenta synnedsättningar. Under de senaste 15 åren har man kunnat behandla de förändringar på ögats näthinna som dessa sjukdomar orsakar på ett effektivare sätt tack vare läkemedel som administreras i ögats glaskropp och hämmar funktionen hos vaskulära, endoteliala tillväxtfaktorer (anti-VEGF). På grund av den ökade patientmängden som beror på en åldrande befolkning och att det har blivit vanligare med diabetes finns en stor belastning på enheter som behandlar ögonsjukdomar när det gäller att genomföra behandlingar.  Nyttan av behandlingen är dock uppenbar – synskador på grund av diabetesretinopati och åldersrelaterad makuladegeneration har minskat betydligt.

Anti-VEGF-läkemedel ger bra terapisvar

I forskning som vi tidigare har publicerat har man kunnat visa att anti-VEGF-läkemedel har en gynnsam effekt på behandling av diabetesretinopati och dess komplikationer samt åldersrelaterad makuladegeneration. Antalet synskador som orsakas av diabetesretinopati minskade med nästan 90 % under en uppföljningsperiod på fem år när förändringar som krävde behandling konstaterades i ett tidigt skede och man utan fördröjning började med effektiv behandling. Vi upptäckte också att anti-VEGF-behandling hade effekt vid behandling av glaskroppsblödningar hos patienter med svår retinopati: för patienter som hade fått anti-VEGF-behandling var synprognosen på lång sikt bättre, nya blödningar uppstod mer sällan och behovet av dyra vitrektomioperationer minskade med över 70 % under den 10 år långa uppföljningsperioden jämfört med andra behandlingsformer eller uppföljning. I och med det har blivit vanligare med anti-VEGF-behandlingar har antalet synskador hos personer med våt åldersrelaterad makuladegeneration nästan halverats.

Framskriden forskning om diabetesretinopati och våt åldersrelaterad makuladegeneration

Målet med den forskning vi just nu bedriver är att mer ingående ta reda på vilken effekt och verkan olika behandlingsformer för diabetiskt makulaödem och långt progredierad retinopati har på långsiktig synprognos, funktionell syn och upplevd livskvalitet hos patienter med diabetes typ 1 och 2. Vi försöker utveckla screeningen av diabetesretinopati genom att utröna känsligheten och noggrannheten i AI-baserade applikationer när det gäller att upptäcka retinopatiförändringar. Vi försöker också utveckla screeningen genom att utröna hur nya typer av bilddiagnostikutrustning och metoder med artificiell intelligens kan tillämpas för screening. Dessutom har vi som mål att fastställa hur vanligt det är med åldersrelaterad makuladegeneration i Finland och beskriva demografiska drag hos personer som lider av det. Resultaten av anti-VEGF-behandlingar samt deras effekt på synskador och livskvalitet utreds i ett omfattande, befolkningsbaserat kohortmaterial bland personer som lider av våt åldersrelaterad makuladegeneration. Trots den obestridliga nyttan med anti-VEGF-behandling kan upprepad behandling som pågår i åratal visa sig vara belastande och till och med försämra livskvaliteten.

Våra ännu opublicerade resultat visar att antalet personer som drabbats av våt åldersrelaterad makuladegeneration har ökat, och man vet också att antalet personer som insjuknar i diabetes ökar kraftigt. Det ökade antalet patienter som ska få vård kräver ökade vårdresurser, och behovet av mer långsiktiga och effektiva behandlingsformer är tydligt. Det är viktigt att identifiera vilka patienter som har mest nytta av vård, och på samma sätt de patienter som har en dålig prognos trots vård. Med hjälp av forskning kan man framöver vid bilddiagnostiska undersökningar identifiera biomarkörer och kliniska parametrar som kan användas för att rikta vården mer exakt än tidigare och välja den behandlingsform som är mest effektiv för respektive patient. Samtidigt är en förutsättning för att utveckla den nya typen av läkemedel ett långvarigt, mångprofessionellt forskningsarbete.

Forskning från hjärta till öga

Mitt eget intresse för forskningsarbete började redan under mina medicinstudier. Jag skrev min avhandling vid Uleåborgs universitets farmakologiska fakultet om mekanismerna bakom molekylär reglering av hypertrofi i hjärtat. Efter det fortsatte jag med kardiovaskulär grundforskning i Iowa City i USA. Sedan hittade jag överraskande många beröringspunkter mellan ögonsjukdomar – särskilt näthinnesjukdomar – och min tidigare forskning: blodkärlens uppbyggnad, funktion och molekylära reglering ser ganska liknande ut i hjärtat och ögonen. I mitt kliniska arbete låg också fokus på behandling av diabetesretinopati och åldersrelaterad makuladegeneration, så dessa sjukdomar blev en naturlig fortsättning på mitt forskningsarbete som ögonläkare.

Silmäsäätiö har en betydande roll i att möjliggöra arbete för finländska ögonforskare

Utan beviljad forskningsfinansiering från Silmäsäätiö skulle många internationellt uppskattade forskningsprojekt inte ha genomförts, och de omfattande kunskaperna om ögonsjukdomar hos finländare – hur vanliga de är, prognos och möjligheterna att utveckla nya behandlingsmetoder och läkemedelsmolekyler – skulle ha varit klart mindre omfattande än de är nu. Med hjälp av forskningsarbetet har vi möjlighet att påverka sannolikheten att hitta en effektiv behandlingsmetod för allt fler ögonsjukdomar, och att allt fler ögonpatienter får bevara sin syn och leva ett liv utan de begränsningar som förlorad syn innebär.

Å mina och hela forskningsgruppens vägnar vill jag tacka Silmäsäätiö för det visade förtroendet och stödet samt den inspirerande möjligheten för oss att genom forskning få vara med och främja ögonhälsan hos finländare.

Professor Nina Hautala

Författare är professor och överläkare Nina Hautala, som arbetar på Uleåborgs universitet som professor i oftalmologi och är överläkare i ögonsjukdomar vid OYS.

DONERA TILL ÖGONFORSKNING

Huvudbild till artikeln: Oatawa/Shutterstock.com